In hate we trust

9kommentarer

I kväll var jag på Länsmuséet i Örebro och deltog i ett samtal om hatbrott. Ett samtal som hade fotoutställningen "In hate we trust"  av Elisabeth Ohlson Wallin, som utgångspunkt. Uställningen har varit i Örebro sedan den 15 mars. Jag fick  höra att många skolklasser från hela länet varit på besök. Det är glädjande.

Samtalet som jag var med på i kväll handlade om hur vi kan stå upp mot hatbrotten. Elvy Wiklund, kvinnoadvokat från Örebro, Caroline Jannerlund från RFSL i Örebro och jag samtalade utifrån våra olika, men ibland ack så lika, erfarenheter. Det är så tydligt när vi pratar om hatbrott att maskulinitet är något som vi verkligen måste jobba vidare med. 80 procent av alla hatrelaterade våldsbrott utförs av män och 70 procent av offren är män. Min ingång i dialogen är att mäns rädsla för att falla utanför det vi brukar kalla för den hegemoniska maskuliniteten är så stark, att för många övergår det till att straffa dem som går över gränsen.

Jag tror att vårt arbete i Män för jämställdhet, med att ständigt ifrågasätta den rådande stereotyp av maskulinitet, är oerhört viktig. Det är genom att förändra den rådande genusordningen, med den heteronormativa normen, som vi kan komma åt mycket av det som ligger bakom dessa hatbrott. Och, som Elvy uttryckte det i kväll, mäns våld mot kvinnor är också en form av hatbrott. Jag har ännu inte sett filmen Män som hatar kvinnor, men jag har läst böckerna. Och att det ligger hat bakom vad dessa män gör är väl uppenbart. Ibland undrar jag om mäns våld mot andra män också är en form av hatbrott. Även om jag just i dag mer tänker att mäns våld mot andra män är ett försök att kliva uppåt i den maskulina hierarkin.

Men du som ännu inte sett utställningen och finns i Örebro län. Den finns på Länsmusset till och med söndag denna vecka. Passa på att se den och kom sedan ner till oss i MFJ-Örebro och var med i samtalet om en utveckling av maskuliniteten. Jag säger utveckling, för jag tänker på vad Caroline sa´ i kväll. Normen kanske vi inte kan avskaffa, men vi kan utveckla den. Maskulinitet och femininitet är inte bara dåliga egenskaper. Det finns mycket gott i dessa normer som kan mixas så det blir en större låda att leva i.

Det är det som inte är bra, det som leder till kränkningar av andras mänskliga rättigheter, som vi vill få bort. Det är det jag menar med att vi behöver förändra den genusordning vi lever under i dag. Hmmm....

P.S. bor du någon annan stans och inte kan se utställningen i Örebro får du kanske möjlighet när den kommer till en plats nära dig. Eller gå till Elisabeth Ohlson Wallins hemsida. D.S.

9 kommentarer

Anonym

16 Apr 2009 08:34

Wetterberg hävdar; 70 procent av våldsoffren är män. TW:s ingång i dialogen är att "mäns rädsla för att falla utanför det vi brukar kalla för den hegemoniska maskuliniteten är så stark, att för många övergår det till att straffa dem som går över gränsen".

Konklusion; de 70% som utsätts för våld är alltså de som går över den maskulina gränsen. Fan trot!





Anneli W

16 Apr 2009 09:37

Bra att diskutera och utveckla normerna för manlighet och kvinnlighet, det är ett bra perspektiv att just kalla det för utveckling. Diskuterar ofta det här med min tolvårige son - vill att han fritt ska kunna välja "vem han vill bli" och hur han ska kunna vara. Men både han och jag märker hur det provocerar, främst killarna i hans egen ålder. Det finns en mycket stereotyp mansbild långt ner i åldrarna.

För övrigt - du som laborerar med statistiken och resonemanget i de anonyma inläggen - vem är du? Har du något att tillföra samtalet - en egen tanke eller något utvecklande? Vilka tror du det är som utsätts för våld, och varför tror du att några utövar våld? Det skulle vara intressant att se din synpunkt, och inte bara ett ifrågasättande. M v h Anenli

Tomas W

16 Apr 2009 13:28

Svar till du som vill vara anonym.



Ja, du har förstått mitt resonemang. Alltså att de som utövar våldet har en upplevelse att de "andra" är så utmanande i sin maskulinitet. De måste av den anledningen misshandlas för att fostras tillbaka till en "normal" maskulinitet. Vad den nu kan innehålla?



Mark W

18 Apr 2009 23:09

Jag håller med om att vi inte kan avskaffa en norm eftersom det är alltid något som är norm. Men tänk om vi kunde utveckla den så mycket som den kvinnliga normen har lyckats med även för män. Gå bara in i en klädesbutik och se vilket utbud det finns som riktas till kvinnor och det lilla hörn som vi män förväntas nöja oss med. Utveckla mer så vi äntligen kan bli individer och inte kön! :-)

Anonym

19 Apr 2009 22:08

Precis som du säger Mark W, så handlar jämställdhetsarbete med genusperspektiv om att förändra från kön till individ... :-) Välkommen till MFJ!

Anonym

20 Apr 2009 09:05

Har MFJ intresse av "det lilla hörn som vi män förväntas nöja oss med" ? Bullshit.

Anders Hammarlind

20 Apr 2009 12:46



Är man skild pappa men ändå med gemensam vårdnad kan man ändå rappt och raskt bli oerhört friställd pappa, på blott ett väldigt snabbt flyttlass. Och brutalt snabbt. På en dag. Om hon flyttar från orten, väljer, helt på eget bevåg - tusen fall per år - hörde vi i söndagens Kaliber (SR P1) är pappan omgående i tillvarons Sahara.

Hon tar med sig barnet dit som hon de facto vill flytta. Han har inte mycket att säga till om trots att lagtexten i Föräldrabalken säger att föräldrarna skall vara överens om flytt. Lagen är bara en pratbubbla mest, ja lagtexten är helt utan påfyll. Dvs. gör vad du vill lagen sover gott.

I nämnda Kaliber berättar en pappa om just detta, det fasansfulla och också tydliga budskapet, det är mammorna som är förälder, jag pappa.

Socialförvaltningen vänder man sig till då, förstås, men de delar mest ut många gråtservetter - och gråter själva också - men bistå papporna, glöm det.



Så här är det förstås och inte utan metodik, könsmaktstruktur, det handlar mer uteslutande om att mammorna är som bra och rekorderliga föräldrar medan papporna är mer som ett svävande illavarslande Mike Tyson-Talibanskt-Hitler pappabihang. En strukturell maktordning i Genusperspektiv med andra ord. Det kommer inte professorn i sak hålla med om förstås. Och som Kaliber programmet noga påpekade, det handlar inte om pappor som utöver våld eller annat destruktivt utan det handlar om - enbart - att mammor är praxis maktöverordnade. Destruktiva pappor ska inte få vara fäder förstås, men det var inte det Kaliber berättade i söndagssändningen (kl 13.00, p1).



Visserligen är lagtexten fylld med juridiska våtvarma omslag, jämställdhet i föräldraskapet och sådant där jolmigt Riksdagstrams, men om hon flyttar med barnet/barnen - i praktiken - så är han omgående torsk i Sahara.

Det han snabbt kan göra är enbart (rappt!) är att snabbt flytta efter för att undvika att barnens miljö blir honom helt främmande - och därvidlag inte lämplig förälder - och han därvidlag helt utanför. Att han då som pappa-förälder får vara med på föräldraplanet. Värre är ju att sy ihop just detta, men det är egentligen det enda alternativet i den judiska praktiken. Men i vårt land är domstolarna (berättar Kaliber) på mammornas planhalva och papporna är som en död torrfisk i Sahara.

Föräldrabalken säger att man ska som pappa och mamma vara överens, men glöm det, det behöver man inte alls förtäljer Kaliber som sagt. Flytta bara(mamma), etablera nya vanor och så är saken klar, pappan är ju inte med i det nya hemvardagsvanorna. Ajöss med honom med andra ord. Barnet är ju inte hans så att säga. Vilket härmed också bevisas.



Ja men man kan ju inte få kommunarrest i alla fall , man kan ju inte få jobbarrest eller hur, säger nu många på mammasidan. Man måste ju ha rätt att flytta. Men då talar man enbart om den vuxnes, mammarätten. Barnet är därvidlag enbart som en logisk navelsträng till mamman. Barnet är enbart hennes.

Men pappan då? Vad är han då? Lagen är så oerhört solklar, skilda pappor med gemensam vårdnad - inte misshandlare - ska kunna ha all rätt att hävda att de är föräldrar och då ska man kunna säga ja eller nej till flytt.

Men glöm det, lagen är en kuliss. Det handlar enbart om den vuxna kvinnans rätt till sina barn (att han är med är liksom ointressant, helt och mer hållet). Hon kan flytta och gör det som hon behagar, för som Kaliber i P1 framlägger saken; “det är mamman i de flesta fallen som tar barnet och flyttar.”

Klart man ska kunna och få flytta men om man är skild med gemensamma barn, varför ska då lagtrots accepteras?



Detta vittnar om vidden av pappors orättsstatus och den kommunala sociala tillämpningen, och detta är förstås inget annat än mäns tillkortakommanden i praktiken. I boken “mamma och pappa inför rätta” (Johanna Schiratzki) finns det ett uttryck som är nog så intressant. I Lagens mening och med det menas att föräldrar som skiljer sig anpassar sig efter lagens mening. De flesta väljer att inte processa, men många pappor fattar förstås vidden av pappaföraktet. Pappor i Sverige år 2009 är på undantag. Och de kommer inte få stöd av många. Feministerna kör fortfarande hårt på Talibanspåret (ingen Taliban ska vara förälder), mansrörelsen i sig kör vidare på motorvägen mot Kabul(alla män är talibaner). De skiter fullständigt i vårdnadstvister och män/pappor som blir vingklippta men pappor i Sverige år 2009 ska veta att de är i systematiskt underläge, trots gott om gråtservetter.

Och föreningen Män för jämställdhet kommer förstås säga att alla män är Talibaner förstås.



Anders Hammarlind 2009-04-20

Mikael Rubin

20 Apr 2009 17:14

Hej Tomas,



Maskulinitet och feminitet handlar om föreställningar om vad som bör betraktas som manligt resp kvinnligt men det betyder inte att föreställningarna är rätt. Vad innebär det att vara mänsklig? Finns det olika mänskligheter? Kanske beroende på vilket samhälle vi lever i. Det finns en stor skillnad i levnadssätt mellan mellan stad o land.



Sören Kirkegaard skrev en gång "vill jag föra en människa mot ett bestämst mål måste jag först finna honom där han är och börja just där...." Detta är en ledord som vi bör ta till oss. Ofta når man aldrig de som behöver nås utan bara de närmast sörjande, de redan frälsta. Satistik är i sig viktigt men ännu viktigare är det att få till en förändring bland människor och gärna en förändring som håller mer än 5 minuter...

Anonym

21 Apr 2009 12:11

Intressant och viktig debatt!!!!!!

Kommentera

Publiceras ej