Läs mer om kvinnokonventionen

Se debattartikel undertecknad av UNIFEM, Sverigens Kvinnolobby och Män för jämställdheti dagens Aftonbladet
Nu ska teorierna återigen provas. Det var många år sedan jag inne i leksaksaffärer för att handla på riktigt. De senaste åren har jag mest varit där för att ta fotografier som jag kan använda i mina föreläsningar. Jag har också varit där för att se så jag inte, när jag pratar jämställdhet, pratar om något som har utvecklats från något till något annat.
Men....

I dag var jag inne i en leksaksaffär för att handla. Jag vet inte om jag berättat det tidigare, men jag är ju social farfar, eller bonusfarfar som det kanske heter nu minsann. Och om bara några dagar kommer jag också att bli "biologiskt" farfar. (Och där kom det några begrepp jag gärna resonerar vidare om vid ett senare tillfälle.)

Nåväl, nu skulle jag i alla fall in där för att handla en födelsdagspresent. Att göra ett val i praktiken och inte bara i teorin. Jag vill, som så många andra, vara den där populära farfar. Han som kommer med en present som gör barnet riktigt glad. Men jag vill också vara den där mannen som är med och bryter de normer jag så ofta pratar om, som inte så bra. Hur ska vi få förändring om inte enskilda män och kvinnor också gör val?

Niklas, som han heter, vill så himla gärna ha StarWars-lego. Han har mycket andra "pojksaker" hemma och mycket i hans liv kretsar just nu runt StarWars  och Cars. Niklas är med andra ord en helt vanlig liten pojke som ska bli fem år. Han är också helt unik för oss. Jag bara älskar den här lilla glada och kloka killen så himla mycket och vill så klart att han ska bli glad också åt den present jag ger honom. Kanske tänker jag till och med att den ska konkurrera i StarWars-önskningarnas värld och bli den bästa presenten.

Men var hittar jag den roligaste könsneutrala leksaken? Ja, troligen inte i någon av leksaksaffärerna i Örebro eller Hallsberg. Nu har jag inte heller haft tillräckligt med tid för att ta mig till dem alla. Och jag tror att den present jag hittade kommer att bli riktigt kul. I alla fall för mig och Niklas när han lekt färdigt med alla de där riktigt roliga pojkiga leksakerna. Då finns jag där i lugnet med vårt bokstavspel.

Men som sagt, nu ska jag provas i praktiken. För snart är det ju dags för julklappar också....
I Göteborgsposten kan man i dag läsa följande: "Samtidigt skrev tingsrätten att det våld som 23-åringen utsatte kvinnan för ofta torde ”accepteras som en del i den tjänst som en prostituerad kvinna tillhandahåller män som har behov av att känna och utöva makt i samband med sexualakten”. Detta skriver de i samband med att en man blivit friad från våldtäkt."

Det är en tydlig dom som med den skrivningen också bekräftar att de som sitter i våra domstolar har långt kvar innan de är på de mänskliga rättigheternas sida. Eller kanske är det så att de är påverkade av de liberala strömningar som nu blir allt starkare igen, i vårt land. Är det inte centerns ungdomsförbund och en del inom folkpartiet som driver att män ska ha rätt att köpa kvinnor för sitt tillfredställande. Och domen är ju tydlig i att det i första hand inte heller handlar om sex. Nen, tydligt är det att det är behovet av utöva makt som är grunden till köp av sexslavar.

Jag tror det är viktigt att vi män som arbetar för att öka jämställdheten i landet tar nya tag när det gäller att beskriva hur vi ser på mäns våld mot kvinnor. Den här domen visar på den förlåtande attityd och värdering som majoritetssamhället har gentemot män som misshandlar kvinnor.

Å så en kommentar till Adam som så ofta kommenterar här på min blogg. Tack för alla kommentarer :-)
Men vi står oerhört långt ifrån varandra i vår grundläggande människosyn. Det vet vi i och för sig båda två, men jag vill också skriva det.

Adam - jag tänker att vi har en gemensam uppfattning i att det är viktigt att män också tar ansvar för föräldraskapet och blir närvarande fäder. Men det finns inte något i dagens samhälle som hindrar oss från det. Snarare är det så att samhället faktiskt ber oss om det. Delad föräldrapenning är ett faktum redan nu och vi behöver inte annat än komma överens med barnets mor om att dela upp. Sedan är jag mycket medveten om att det finns många hinder som vi behöver komma över. Men att skylla på kvinnorna för att vi inte tar ansvar är för mig att gå alldeles för långt.
Många män och kvinnor skyller på ekonomin - samma män och kvinnor brukar säga att alla har ett eget ansvar. Är ekonomin viktigare än närvaron med barnen?
Många män och kvinnor brukar skylla på de stora löneskillnaderna - är de så enormt stora för alla. Det finns inte någon forskning som tyder på det. Och återigen så är det en val man kan göra.
Jag rekommenderar dig och andra som är nyfikna på det här att läsa en avhandling från början av 2000-talet av Lisbeth Bekkengen. Titeln är Man för välja.

När det sedan handlar om de skilsmässokonflikter jag anar att du tar upp i din kommentar så håller jag med mig om att det finns mycket mer att göra. Även där är det som i domen jag skriver om i början. En mängd med kvinnor och män med uppfattningar där det inte lärt sig något av de senaste 25 årens genusforskning.

Men nu har jag skrivit för långt för ett blogginlägg...