Så är då, vad jag vet, den första lokala lokalen invigd. För en timme sedan hade vi invigning av lokalen i Umeå. Jag är osäker på om det är den första vi har i landet, förutom vårt kansli. Men den är riktigt fin. Här kommer man framöver att ha uställningar och studiecirklar. Två sommarcirklar kommer att genomföras i sommar. En som heter "våld till vardags" och en som går under namnet "Civilkurage eller åskådare - vem vill du vara. Å så ska det utbildas killgruppsledare i höst.

   Grattis till den nya lokalen Umeå och till den fina verksamheten som är på gång.

Micke Rubin och Edvin From är de två stolta drivande männen i Mfj Ume
Jag tänker så här; som svar på Anders Hammarlinds kommentar på mitt förra inlägg.

Min tanke är att frågorna om homofobi, jämställdhet och sexköpande hör samman. Jag tänker så här. Å jag hoppas jag inte blir för teoretisk nu?

Vi lever i en patriarkal värld. Detta patriarkat ser olika ut på olika platser på vår jord. Kanske är det så, att vi här i Norden tagit några fler kliv in i det som kan kallas jämställdhet, men fortfarande är vi produkter av patriarkatet. Både kvinnor och män. ;-)
En del av mekanismen att hålla oss kvar i det o-jämställda, är det återskapande av könsmönster vi håller på med. Upprätthållandet av patriarkatet.

Yvonne Hirdman, och andra genusteoretiker, menar att det finns två principer som är viktiga för upprätthållandet. Den ena principen är att hålla kvinnor och män i en hierarkisk ordning. Kvinnor och män förväntas inte göra samma saker, och gör dem ändå det ska det vara på olika sätt. Kvinnor och män hålls isär både maktmässigt - han har mer makt, lön, inflytande än hon, och funktionsmässigt - han ska inte göra som hon.

Den andra principen är att det han gör anses ha större värde. Han är så att säga norm för de mänskliga. Om han inte lever upp till det som män ska klara av straffas han genom begrepp som fjolla, bög, mes, kärring och annat som inte har så stort värde i den "manliga" världen.

Av den anledningen ser jag RFSL:s rapport som viktig för att visa på vilka kandidater som jobbar med att förändra normerna för vad en kvinna och en man har rätt att leva för liv. Jag tror till och med att detta är en del av jämställdhetsproblematiken, i alla fall genusfrågan, då heteronormativitet är ett problem för hur vi som individer har rätt att leva våra liv. Även om också jag tänker att jämställdhet handlar om relationerna mellan kvinnor och män.

EU som organisation jobbar en hel del med jämställdhet. En ny institution för genusfrågor har startat. Men vi behöver få in kandidater i parlamentet som driver frågorna framåt. Där håller jag med dig, Anders H. Det finns kandidater som tänker driva antisexistiska frågor. Men jag vill höra mer från dem i den här korta valrörelsen.

Att motverka sexköp är för mig en oerhört viktigt fråga. De representanter jag stödjer i EU-parlamentsvalet har tydliga markeringar i att det tänker försöka få resten av EU:s länder att acceptera tanken om att sexköp och sexslavshandeln måste upphöra. Det är inte värdigt ett modernt samhälle att män ser kvinnor som handelsvaror. Carina Hägg (S) har redan i Europarrådet arbetat en hel del med de här frågorna. Likaså Inger Segelström (S) som finns i parlamentet nu. Jag har också fått garantier från Zaida Catalán (Mp) att hon tänker jobba för att också de gröna i Europa ska förstå hur vansinnigt det är med legal prostitution. Kommer hon in kommer hon att mötas, precis som de övriga, av ett stor motstånd. Men där ska vi från Män för jämställdet finnas som ett stöd.

Vi måste bekämpa de liberala idéer som är på väg in i debatten. Med Alexander Bard i Folkpartiet är det risk för en vridning av frågan om frivillig- och tvångsprostitution i deras parti. Undrar vad Bengt Westerberg och Birgitta Olsson tänker om det?

Nu hoppas jag detta inte blev för teoretiskt och inte heller för långt. Det är svårt med korta inlägg. :-)

Å en sak till. Just nu är jag på väg till Män för jämställdhet i Umeå som ska inviga sin nya lokal i morgon (söndag) Jag passerade just en vacker sjö någonstans i Västmanland

Valet till EU-parlamentet pågår för fullt. Men det kanske du inte har märkt? Jag tycker det är lite kul att följa utvecklingen i Hallsberg. Rätt många som redan har gjort sitt val där så frågan är om Hallsberg kommer högt upp på listan igen, när det gäller röstetalet. Förra valet till EU-parlamentet låg vi tydligen på topp-tio-listan.

Som du säkert vet är jag också nyfiken på hur de som kandiderar tänker på frågor om män, maskulinitet och jämställdhet. Nu hittade jag en spännande grej som jag tycker du ska läsa. Se här:

RFSL har tidigare mätt Sveriges kommuners hbt-vänlighet och inför varje riksdagsval brukar det undersökas hur hbt-vänligt riksdagsledamöterna har agerat under de senaste fyra åren. En undersökning som bygger på enkätsvar från kandidater som ställer upp i ett val har dock inte utförts tidigare. Valet till Europaparlamentet är ett val som lämpar sig bra för att ställa enkätfrågor till kandidater eftersom varje parti bara har en lista som alla svenska väljare har möjlighet att rösta på. RFSL har dock inte bara ställt enkätfrågor, utan även undersökt hur de svenskar som suttit i Europaparlamentet under de senaste fem åren har röstat i några utvalda frågor av relevans för hbt-personer. Resultatet har blivit rapporten Utan fördomar i Bryssel? – Rapport från RFSL om hbt-frågor inom EU.
I kväll träffade jag några av männen i Örebro lokalgrupp. Jag är själv med där och samordnar verksamheten. Det är alltid lika spännande att sitta runt ett bord på Harrys pub. Ett antal män som verkligen vill förändra samhället åt det jämställda hållet. Män som tycker att frågan om maskulinitet är så viktig att diskutera.

Männen i Örebro har under flera år träffats på Harrys utifrån tanken att det är på platser som annars förknippas med män, maskulinitet och våld som också vi ska finnas. Harrys i Örebro är mycket glada åt att få härbergera oss och det är vi så  klart tacksamma för. Jag önskar det fanns fler Harrys eller andra platser i landet som upplåter sina lokaler till Män för jämställdhet. Så kommer det säkert bli framöver.

I kväll pratades det om höstens aktiviteter. Att bilda en loklagrupp och förening - att inte fortsätta vara nätverk. Att under hösten arbeta fram en bra kampanjvecka. Att också under hösten försöka bli några fler medlemmar. Betalande sådana. Vi är 60 gubbar i nätverket i Örebro och än så länge "bara" sju betalande. Jag undrar om det inte ser ut så lite här och där i landet.

Hösten arbete i Örebro kommer att handla om att skapa en ökad opinion för att det i vårt län ska skapas en väl fungerande mansmottagning för män som vill komma ifrån sitt vålsamma handlande.

Läs också den insändare som en av medlemmarna skrivit i samband med Aftonbladets artikelserie om kvinnor som mördats av män, på Örebrobloggen.
I dag har jag träffat Nerikes Allehanda, som faktiskt är en av de största landsortstidningarna i vårt land, och pratat om vad vi som pojkar och män kan göra för att motverka mäns våldtäktsbehov. OM det nu finns ett sådant behov. Återigen har kvinnor utsatts för våldtäkter i Örebro och Nerikes har den här gången valt att göra en artikel som inte lägger skuld på kvinnor. Det tycker jag är bra. Jag ska försöka ge er möjlighet att se hur artikeln blir i morgon. Eller så köper ni en Nerikes Allehanda, för deras webbplats är allt för dålig.

Lite intressant fråga som ofta kommer till oss män som vill motverka mäns våld mot kvinnor, är den om vi verkligen ska skuldbelägga alla män. Alla män är ju inte våldtäktsmän och jag kan nog hålla med om att det måste kännas svårt för många när jag använder mig av skuldbegreppet. Jag tycker att alla män har ett ansvar för att motverka mäns våld mot kvinnor. Tar man inte sitt ansvar på allvar tycker jag att man borde känna skuld. Men det som är underligt i sammanhanget är att så många vill skuldbelägga kvinnor och flickor som utsätts för mäns våld. I Amnestys rapport "Var går gränsen? En attitydundersökning om våldtäkt" kan jag läsa att omkring en fjärdedel av de svarande anser att kvinnan har ett ansvar vid våldtäkt om hon flirtat och hånglat med mannen före våldtäkt.

En annan sak jag gjort idag som jag är lite osäker på om det är rätt eller inte att göra, är att jag uttalat mitt stöd för en av de feministiska kandidaterna till Europaparlamentet. Jag tycker att Zaida Catalán under fler år, trots att hon är så ung, har visat att hon kan förvalta frågor om män, jämställdhet, kvinnofrid och feminism på ett sätt som nästan följer Män för jämställdhets idéplattform. Det kanske inte är rätt att en ordförande för en partipolitisk och religiöst obunden organisation visar sitt stöd så tydligt. Men jag stöder inte det parti som Zaida kommer från. Jag stöder Zaida som person som står upp för våra frågor i mängder av sammanhang.

Jag vill också att fler kandidater visar att de stöder oss i MFJ. Vad tänker Marita Ulvskog göra, vad tänker Gudrun Schyman göra. Carina Hägg och Carina Olsson som båda är mycket aktiva i frågor som handlar om mäns våld mot kvinnor - varför visar de oss inte vad de tänker göra med våra frågor. Vilka kvinnor och män finns bland övriga partier som driver frågor som stämmer med MFJ?  Cecilia Wikström (FPL) visade i dag i Tvärsnytt att hon tänker arbeta för att sprida den svenska sexköplagen i EU. Och hon betonade att detta att få ner efterfrågan, alltså att få männen att sluta köpa sexslavar, är det bästa sättet att motverkar sexslavhandel. Det tycker jag är rätt sätt att tänka.

Jag vill se mer av detta i valrörelsen så därför har jag nu visat att den som tydligast har visat att hon eller han tänker driva frågor som vi (MFJ) stycker är viktigast, så klart också får mitt stöd. Hur jag sedan röstar i EU-valet, det får vi se den 7 juni.
Det som nu är viktigt är att få höra från fler kandidater hur de tänker agera i frågor som rör män, jämställdhet, kvinnofrid och feminism.