Män för jämställdhet och det nya mansnätverket

2kommentarer

Jag får från allt fler kvinnor och män frågor om vad som skiljer vår organisation, Män för jämställdhet, mot det nya mansnätverk som nu är bildat av Pelle Billing. Det är en bra och viktig fråga, men då jag också tycker det är bra att vi blir fler engagerade för män i jämställdhetsarbetet, tänker jag inte göra några bedömningar om rätt eller fel med det "nya" nätverket. Jag tänker i stället försöka beskriva det jag tycker är viktigt med Män för jämställdhet och vår tanke med feminism som en grund för vårt arbete. För jag har en känsla av att det är just där vi skiljer oss mest från varandra.

Män för jämställdhet startade också som ett nätverk. Detta efter att männen i Rädda Barnens styrelse tyckte att frågan om mäns våld också borde vara en fråga även för män. Kvinnorörelsen har drivit denna fråga under mycket lång tid. Den utlösande faktorn den gången var, och jag citerar det upprop som skrev: ”I det forna Jugoslavien har övergreppen mot kvinnor och flickor satts i system på vad vi kan förstå närmast exempellöst sätt. Flickor våldtas på ett planerat, brutalt och utstuderat sätt som ett led i etniska rensningsaktioner”, Uppropet publicerades i Svenska Dagbladet den 31 mars 1993. Uppropet handlade också om den så kallade barnssexturismen till Thailand och andra ostasiatiska länder och om de beslag av barnpornografi som gjorts i Sverige. Utifrån detta uppmanade männen i Rädda Barnens styrelse alla ”ansvarskännande män... att ansluta sig till ett informellt nätverk” som Rädda Barnen lovade att de första åren vara fadder för. Mängder av män hörde av sig till Rädda Barnen för att ta sitt ansvar och Manliga nätverket, eller som det första namnet var Manlig front mot övergrepp, startade. Jag var med, men i Örebro.


I maj, samma år, skrev de ett nytt upprop till männen i hela Europa och den gången vidgades perspektivet till all krigföring och mördande av civila kvinnor, barn och äldre. ”Det är nämligen främst män som som har fattat de politiska besluten, det är män som har utfört krigshandlingarna, det är män som har begått övergreppen”. Manliga nätverket startade alltså med att lägga fokus på den kategori människor som utövar det mesta och det mest brutala våldet. Nämligen män. Manliga nätverket startade som en organisation för kvinnofrid.


Manliga nätverket växte, det kom in många män som utvecklade frågorna till att också handla om hur vi kan förebygga att män blir så våldsamma som vi blir. Det bildades flera nätverksgrupper i landet och bland mycket andra aktiviteter också pappagrupper vid föräldrautbildningar på många håll i landet. Frågor om mäns våld mot andra män började komma i fokus och när vi nu är en riksorganisation, som har nätverk knutna runt de som vill bli betalande medlemmar, är vi också tydliga i att vi är en organisation för jämställdhet. Våra ledord är att vi verkar för jämställdhet, för kvinnofrid och mot mäns våld och övergrepp.


Vi strävar hela tiden att sätta fokus på män och pojkar, och vårt förhållningssätt till andra flickor, kvinnor, pojkar och män. Vi arbetar för en förändring av samhället för ekonomisk, social och politisk rättvisa mellan könen och där enskilda personer av båda könen eller med olika sexuell läggning har frihet att utveckla sina personligheter och åtnjuta sina lika rättigheter. Vi samarbetar med den kvinnorörelse som har likartade utgångspunkter i sitt arbete.


I vår idéplattform står det att vi delar uppfattningen att människor värderas olika beroende på om vi är män eller kvinnor och beroende på vilken sexuell läggning vi har. Vi inordnas alla i en hierarkisk ordning baserad på kön – könsmaktsordningen. Män och pojkar tjänar visserligen på situationen på många sätt, men vi anser att även män och pojkar i själva verket har möjlighet till bättre liv utan de destruktiva förväntningar och mönster som följer av könsmaktsordnandets styrande föreställningar om manlighet. Jag tycker i och för sig att det borde räcka med insikten om den underordning som drabbar kvinnor och flickor, som motivation för att även män ska engagera sig i förändring.


Vårt arbete går alltså ut på att skapa opinion och i praktiken verka för att bryta de traditionella normer och förväntningar som finns på pojkar och män. Det som inom forskningen kommit att kallas för hegemoniska maskuliniteter. Ett svårt, kanske för akademiskt, ord som vi brukar översätta med dominant bild av manlighet. Att göra detta kräver förstås kunskap och mycket av den teoretiska kunskap vi tillägnar oss kommer från den tvärvetenskapliga genusvetenskapen. Men också från många praktiska exempel som vi finner i det världsomspännande arbete vi i dag är en del av, inte minst via MenEngage.


Så kanske finns det många ”sakfrågor” som vi och Mansnätverket ser som gemensamma. Jag menar att i stort sett alla de frågor som Billing lyfter fram på deras hemsida också är frågor som vi i MFJ arbetar med. Skillnaden är dock att vi har olika utgångspunkt för hur vi tror att vi ska lyckas med arbetet.


I Män för jämställdhet är vi övertygade om att för att nå ett jämställt samhälle, måste vi skapa medvetenhet om hur de sociala strukturerna lägger sig över våra biologiska olikheter. Vi använder oss av begreppet genusordningen för att visa på att det pågår en maktrelation mellan män och kvinnor och inom respektive kategori. Det är väl här som vi blir kritiserade för att vi har en feministisk förståelsegrund av samhällsproblematiken?


Genusordningen påverkar självklart också pojkars och mäns liv. Det finns risk för tron på att mäns överordning som grupp betyder att enskilda män fritt väljer innehållet i sina liv. Att maskulinitet  är norm i genusordningen gör att många har svårt att se de snäva regler som social manlighet bygger på. En central insikt är att den rådande genusordningen också påverkar pojkar och män negativt. Män och pojkar formas under ett tryck – främst under uppfostran av andra pojkar och män, inom bland annat idrotten, i skolan, på arbetet, på fritiden, genom mansbilden i medierna m.m. Detta leder också till att enskilda män drabbas av ohälsa och för tidigt död, många gånger för att man omedvetet eller medvetet försöker leva upp till traditionella negativa mansideal. Något som jag menar att vi i Män för jämställdhet också pratar om när vi presenterar vår verksamhet.


2 kommentarer

Vendela Östergren

01 Jul 2011 14:23

Hej hej vad trevlig dina poster verkar! lär verkligen att läsa på din blogg lite mer. =) Ha en rolig helg =P

TomasWe

03 Jul 2011 19:16

Tack, Vendela... Jag ska försöka skriva lite oftare... :-)

Kommentera

Publiceras ej